Enligt SAOB kommer säsong från franskans saison, årstid, och som i sin tur härstammar från latinets satio, tid för sådd. Intressant nog så talar vi oftast om säsong inte så mycket i förhållande till sådden, dvs starten för en säsong utan koncentrerar oss på avslutningen, skörden. Jordgubbssäsongen, sparrissäsongen och potatissäsongen handlar främst om att det finns något att äta – att äta i säsong. Det verkar som att det inte riktigt finns tid för sådd, allt fokus ligger påskörden, konsumtionen.
Kålrotsakademiens tema för 2024 är säsong. Vi tänker under året vrida och vända på vad en säsong innebär och vad vi kan få syn på om vi tänker på odling och matkultur med utgångspunkt i säsong. Den tidsrymd som säsongen pekar ut bestäms av grödan. Men inte bara. När startskottet för en säsong skall ske beror på jordmån, miljö och klimat, på platsen. Dessa parametrar kan och har manipulerats under lång tid. Och det gäller även det som sås eller planteras. Vi gödslar, bygger växthus eller odlar i särskilt gynnsamma lägen. Och vi förädlar det vi planterar på olika sätt. Manipulation förekommer även i slutet av säsongen, för att förlänga den, med kylar och frysar, eller med en inläggning så att exempelvis den ursprungliga gurkan förvandlas till något annat, något nytt.
Både hedrande och inspirerande när Erik de Vahl som motar Kålrotsakademins Stora Pris 2023 i samband med en cermoni på KSLA i Stockholm i måndags.
STOCKHOLM Kålrotsakademien höll sitt årliga höstmöte den 13 november i Kungliga Skogs- och Jordbruksakademins anrika lokaler. Årets höjdpunkt var utdelningen av Kålrotsakademins Stora Pris till Erik de Vahl, genbankskurator för rosor och fleråriga köksväxter vid Nationella genbanken med följande pris motivering:
”Kantlök, rosenlök, potatislök, luftlök och andra rara lökar som nästan ingen längre känner idag bevaras under Eriks ömma vård i den nationella genbanken i Alnarp. Erik har dessutom forskat om lökarnas snåriga historia och namngivning och i ett flertal publikationer beskrivit den svenska lökodlingens kulturhistoria. Tack vare Eriks insatser kan även framtida generationer njuta en Fläckebolök och förstå att ta Leksandslök med sig till kyrkan.”
– Det känns både hedrande och inspirerande! För att bevara vårt gröna kulturarv måste vi också lära känna det. I det arbetet har Kålrotsakademien axlat en viktig roll och jag är hedrad över att mitt arbete med lök uppmärksammas i ert sällskap. För att bevara levande växtmaterial krävs ekonomiska resurser och kunniga kollegor! För att bevara alla de immateriella värden som hänger samman med växterna och deras kulturarv behövs mycket mer än så! I det arbetet måste vi fortsätta inspirera och lära av varandra, säger Erik de Vahl
I enighet med årets tema, ”lök”, hölls även en unik provning av rå lök under ledning av Matti Leino. Alla deltagare var rörande överens om att den godaste löken var den man smakade först.
2022 Norrmejerier
2021 Gutefisk
2020 Warbro Kvarn
2019 Skillinge Krusbärsfestival
2018 Föreningen Sesam
2017 Institutionen för Språk och Folkminnen
2016 Hannu Ahokas.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna. Design: emanuel@oraetlabora.se